Alla barn i Sverige går i skolan och har en flexibel skolstart, mellan 5-7 år. 

Alla elever slutar skolan anställningsbara och har ett flexibelt skolslut, mellan ung och äldre. 

Skolan är uppbyggd utan årskurser och är åldersobunden. Målet är att alla barn ska utvecklas så långt de kan. Ämnena som skolan utbildar inom är kopplade till deras framtida vuxenliv. Skolans täta samarbete med aktiva företag borgar för att skolan är i fas med det som händer på arbetsmarknaden i realtid. Lärs tex. programmering ut är det den programmering som används nu och inte den som användes för fem år sedan. När nya uppfinningar kommer så provas dessa även i skolorna. Tex. AI införlivas och utvärderas direkt – inte efter statliga utredningar som dragits i långbänk och idén kanske inte ens är aktuell längre i det vuxna livet. 

Skolan bjuder ofta in företag och anställda för att berätta om olika yrken. På så sätt har skolan kunnat vidga sitt nätverk och PRAO är en återkommande del av elevens utbildning. Grundskolan har även ett tätt samarbete med universitet för de elever som visar fallenhet för mycket höga nivåer inom områden som de kan utveckla på en universitetsnivå.

Inuti skolorna finns det varierade arbetsmiljöer, både inomhus och utomhus. Vissa lokaler är öppna, ljusa och har plats för många. Andra är mer avgränsade och ljuddämpade. Det finns en stor flexibilitet för var man vill sitta och arbeta och platsvalet tillåts vara dagsformsberoende.

Skolan har inga betyg utan mäter i stället var eleverna befinner sig i sin utveckling inom de olika ämnesområdena. Utvecklingen mäts i steg och kunskapsstegen är utan slut så det går inte att få tex. ett A som förr symboliserade toppen. Det förra betygssystemet gjorde det tex. omöjligt för finurliga elever som tog låååånga hoppsasteg att nå A för ALLA steg var tvungna att trampas…

Ålder spelar ingen roll då man jobbar med egna kunskapsstegar och klättrar oberoende av varandra. Därmed så kommer barnen att gå olika länge i skolan men ingen kommer längre att stoppas för att deras stegar är för korta för att bli just det de vill. De kommer i stället få lov att bygga vidare på de stegar som de har och hitta strategier för att navigera vidare trots korta stegar i ämnen som behövs i det yrke de vill ha. Ett exempel på hur det kan se ut är att en elev bygger en väldigt hög stege inom medicinska kunskaper och får hjälp av universitetslärare att utvecklas vidare. Eleven har dyskalkyli och dessutom dyslexi så varken svenskstegen eller mattestegen är speciellt höga. Eleven tar in all kunskap genom att lyssna och har redan lärt sig en hel del av det som läses på läkarlinjen. Denna elev stoppas inte pga. att läkemedelsräkningen inte fungerar pga. dyskalkyli. Eleven blir färdig som läkare och får en legitimation, dock villkorad, som kräver att annan utbildad läkare ordinerar mediciner. Problemet löst. Alla glada. Hade det varit förut nu hade eleven aldrig tillåtits att bli läkare.

Att tvinga barn, som redan kan läsa när de börjar skolan, att traggla alfabetet eller ge F-varningar till elever som försökt med samma sak i flera år utan framgång tillhör historien. I dagens skola är det ok att vara rätt påver på att skriva och lite halvkass i matte samtidigt som du är långt upp på kunskapsstegarna i teknik och spanska. Mycket längre upp än vad du kunde i gårdagens skola då du lätt blev halvkass i alla ämnen och dessutom tappade motivation eftersom du tvingades plugga ännu mer i tex. svenska i stället för att få möjlighet att lära dig ett nytt språk du faktiskt är bra i.

När eleverna nått upp på rimliga nivåer på deras olika stegar är det dags att sluta klättra på en del stegar och specialisera sig mot ett framtida yrke. ALLA kommer vidare och det finns inget minimikrav på antal stegar utan man kan tex. bli VVS:are med en lång stege i teknik, en liten trappstege i matte och en rätt så stadig stege i entreprenörskap. Hade det varit förut nu hade eleven aldrig tillåtits att bli VVS:are.

Skolan har obligatoriska besök av lokala politiker regelbundet. Dessutom används dessa som en vuxenpool i kommunen du bor. På alla anställda kommunpolitikers schema finns 1 timme/vecka på random skola/skolverksamhet. Givetvis under översyn av de professionella lärarna tills de uppnått de höga kraven som ställs på skolans personal. Lärarkåren är högt aktad och alla är överens om att lärarna formar vår framtid. Politikerna behöver givetvis inte vara lärare men absolut vettiga vuxenförebilder. De kommunpolitiker som arbetar främst med äldreomsorgen får även en bonustimme på random hemtjänst/boende. Och de som sitter i gatunämnden kommer att få sin bonustimme genom praktiskt arbete i random arbetslag. Och klarar de inte att vara bland sina medborgare i kommunen de styr över kommer deras uppdrag att bli ledigt inför nästa mandatperiod. 

Precis som dagens arbetsmarknad är utformad finns möjligheter att ha skolan på distans. Under perioder av tex. psykisk ohälsa ska undervisningen kunna fås digitalt sömlöst. Målet är dock att alla ska införlivas i något socialt sammanhang på sin nivå för att utveckla även denna del. Utformningen av denna är INTE beroende av att det måste vara i skollokal eller i speciell elevgrupp – det är naturligt att ibland kunna studera på tex. hundpromenader, zoom, bibliotek, företag etc.

Så vips har vi en skola som låter alla att utvecklas så långt de kan! Eleverna får på detta vis lära sig det som de faktiskt behöver för att bli goda samhällsmedborgare och få en välutrustad kunskapsryggsäck som kan användas i kommande vuxenliv.

Kvaliteten och måendet hos eleverna har ökat tusenfalt.

Sen vände jag mig om. Spärrade upp ögonen och vaknade med ett ryck!

Jag hade befunnit mig i en skola redo för världen… men jag var tyvärr i en skola i drömvärlden

Jag skola drömma den igen i natt minsann!