Här under kommer en muntlig och visuell videoöversikt och under finns den skriftliga delen. Analysen och debatten kommer att fortgå och denna sida uppdateras kontinuerligt.

bakgrund

År 2020 genomfördes en undersökning där Sveriges kommuner tillfrågades om de hade handlingsplan för särskilt begåvade. 85% svarade och av dessa kommuner fanns det 33 kommuner som hade en handlingsplan inom området.

I Maj 2024 kommer en motion att behandlas i riksdagen och den handlar om att motionärerna vill att det ska finnas en handlingsplan för särskilt begåvade i alla kommuner.

Därför bestämde jag mig för att skapa en ögonblicksbild över hur läget med handlingsplaner är just nu.

frågeställning

• Samtliga 290 kommuner kontaktades via mail den 9 april 2024. Mailet skrevs såhär:
• Hej
• Jag undrar om er kommun har en handlingsplan för särskild begåvning och om jag kan få ta del av länken till denna plan?
• Som specialpedagog, mamma och engagerad i riksförbundet för särskilt begåvade är jag trippelt intresserad av hur våra olika kommuner arbetar inom detta område. Min avsikt med detta är att kartlägga och förhoppningsvis kunna bidra i arbetet till att alla kommuner har/får en bra plan för denna elevgrupp.
• Mvh Johanna Rexgård

RESULTAT

Den 25 april 2024 hade 246 kommuner svarat och jag avslutade undersökningen.

siffror

Finns handlingsplan?	2020	2024
Ja	33	49
Nej	212	197
Ej svar	45	44

analys

Svaren, alldeles oavsett ja/nej, har varit intressanta, Sammantaget får det en att tänka på hur olika det är i vårt land. Att en kommun har en handlingsplan är inte detsamma som att de står beredda och redo att stötta alla barn som är särskilt begåvade i deras kommun. Däremot så är de kommuner med en handlingsplan troligen betydligt mer insatta än de som inte har en. Enligt denna undersökning spelar det stor roll var du växer upp.

Sveriges fyra största städer är Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, i inbördes ordning. Enbart Stockholm och Uppsala har handlingsplan för särskilt begåvade elever.

Många kommuner som svarar nej på frågeställningen säger att de uppfyller skollagen genom att ha planer för ledning och stimulans. En del skriver att de inte behöver någon specifik handlingsplan eftersom de arbetar med ledning och stimulans. En annan del säger att de har handlingsplan men att den behövs revideras eller att de är på gång att skapa en särskild handlingsplan för målgruppen.

Svaren på mina mail har jag tagit mig friheten i att dela in i tre kategorier:

• De som svarat ja och skickat länk till handlingsplanen
• De som svarat nej utan kommentar
• De som svarat nej och kommenterat med att de arbetar med ledning och stimulans eller på annat sätt förklarar att de arbetar med alla barn på rätt sätt där alla lagkrav uppfylls.

resultatdiskussion

• Det ligger en motion som ska upp till beslut i mitten av maj 2024. Kanske blir det ett bifall och Sveriges samtliga kommuner kommer att vara tvungna att skriva en handlingsplan för särskilt begåvade. Kanske blir det ett nej och då kommer troligtvis inte Sveriges samlade kompetens kring frågan öka denna väg.
• År 2021 fanns det en liknande motion som avslogs och där kan man ju se att denna motion inte ledde till någon större förändring. Från år 2020 till dags dato har ökningen av antalet kommuner med handlingsplan ökat från 33 till 49 stycken. Ökningstakten har alltså varit under bokmomsens nivå, närmare bestämt 5,5 %.
• Om motionen får ett ja och alla kommuner ska utrustas med en handlingsplan så kommer ökningstakten att vara lavinartad – närmare bestämt från nuvarande 49 till 290 vilket innebär imponerande 83,5 %.

fortsatt forskning

• Då ökningen av antalet handlingsplaner för särskilt begåvade har en långsam ökning behövs en katalysator för att orsaka en ökning om inte motionen bifalles. Min avsikt är att djupstudera de handlingsplaner jag har fått ta del av samt använda givna rekommendationer för att försöka skapa en lämplig mall för en nationell handlingsplan. Dock utan att det ska vara en enmansproduktion för den största kompetensutvecklingen i ämnet är den som sker i landets olika lärarkollegier genom diskussion och nyliga insikter via kompetenta föreläsares input. Jag tror inte att en färdig mall på en handlingsplan är rätt väg att gå för att orsaka en förändring för särskilt begåvade elever. Desto större effekt bör ett ramverk med diskussionsfrågor ge då det blir en genomarbetad handlingsplan och således mer sannolik att användas i det dagliga arbetet.
• Min önskan är att samla en tvärprofessionell grupp som kan agera bollplank till ett framtida förslag på en handlingsplansmall. Jag tänker pedagoger från alla stadier, rektorer, politiker, psykologer, sakkunniga, föräldrar och engagerade inom intresseföreningar. Där tänker jag att min sammanställning och förslag på en lämplig handlingsplan ska få stötas och blötas. Jag önskar engagerade och kloka medarbetare i denna process. Är du intresserad så kontakta mig gärna.